Almost pronounced dead

För någon dag sedan kom en liten ikon upp på min telefon att det börjar ta slut på minne. Okej tänkte jag och försökte klicka bort den där ikonen som var ganska störande. Men efter ett tag så tröttnade jag helt på den så jag tänkte att jag stänger av mobilen och sedan slår på den igen så kommer den att försvinna (gammal erfarenhet och universalproblemlösare). Så sagt och gjort så stängde jag av min telefon men när jag skulle slå på den igen fungerade den inte! Sony Ericssonloggan liksom frös och man kom ingen vart hur länge man än väntade. Jahapp tänkte jag, den vill väl inte vara med mig längre då. Det var inte direkt någonting som kom från det blå. Men såå, efter ett långt tag fick jag skriva in min pin-kod och telefonen var ungefär lika mycket back in business som vanligt. Men jag känner ändå att det kanske är dags att byta ut lite, och denna gång blir det inte en Sony Ericsson, eller Sony för den delen, jag har inte allt förstor tro på att dom har bättrat sig bara för att efternamnet har rykt. Lite småsugen är jag på en iPhone, dom är liksom lite småcoola. Men samtidigt hade jag nöjt mig med en Nokia 3310 om den bara hade haft Spotify, sms, ringfunktion och facebook, mer än så använder jag inte min telefon till. Okej kanske en kamera också då. Men sen. Jag bryr mig inte så mycket om hur bra skärm den har för jag kommer nog inte se någon skillnad. Och alla dom där små bokstavskombinationerna som står som verkar vara så fancy har jag ingen aning om vad det är för någonting och jag kan knappast tro att jag kommer bry mig så mycket om det heller. Sååå, vad ska jag ha för en mobil? För snart börjar nog min minitelefon närma sig pensionsåldern, troligen.

Jaa här kan man sova. Skönt att klockan INTE ringer 06.00. Imorn ska det bara pluggas. Det behövs för jag känner dendär jag-pluggar-inte-ångesten som kryper sig på. Kemi vad vill du mig?
Allmänt | |
Upp